Integritet är större än några enögda pirater
Webwill from Lisa Granberg on Vimeo.
Inom en snar framtid har alla möjlighet att göra sitt webb-testamente över sitt digitala liv, det är dock inget juridisk giltigt testamente. Filmen ovan beskriver hur man kan avsluta sitt digitala liv. Man kan till exempel ändra statusraden på facbook en sista gång, ge sin Warcraf-karaktär till en kompis eller skicka iväg ett sista mail.
Integriteten på Internet är en komplicerad fråga. Det handlar inte bara om vad det offentliga registrerar och lagrar för uppgifter utan minst lika mycket om de uppgifter som finns i privata bolag. Hittills finns inget politisk parti som har någon bra lösning för hur den digitala integriteten ska värnas. De som har skrikit mest är Piratpariet. Men man måste nog konstatera att de är ganska enögda. I de debatter de figurerar är det bara integriteten och det offentliga de diskuterar. Ta som exempel FRA, Stockholmsprogrammet och kollektivtrafiken. Visserligen har de som profilfrågan fildelning, men för Piraterna är det snarare en fråga om anonymitet istället för integritet.
En röst på Piratparitet är således endast en halv röst för integriteten. Och det kanske inte alls är en röst på integritet. Med tanke på att de i gårdagens DN skrev att ” Sådana offentliga handlingar bör dessutom alltid finnas tillgängliga i maskinläsbara format, så att medborgare själva kan korsreferera information mellan myndigheter, kommuner, landsting och förvaltningar på sätt som dessa inte har tänkt på eller förutsett.”
Att myndigheter har ett register över vilka som får A-kassa eller sjukförsäkring är inget konstigt. Vi har ju trots allt lämnat system med hålkort och arkivskåp. Men att som Piratpartiet vill att vem som helst ska kunna ta del av dessa uppgifter är direkt kränkande. Nej, om man vill rösta för integritet och rättsäkerhet är nog en röst på Piratparitet ganska bortkastad.
Det betyder inte att informationspolitik och integritet är oviktig. Den är nog viktigare än någonsin. Frågan är bara vem som ska kunna mejsla ut den. Ett vänsteralternativ måste hela tiden utgå från individens rätt att kunna ha kontroll över sin egen information och vem som ska kunna ta del av den. Den lagstiftning som finns genom PUL som reglerar det privata är alldeles för otillräcklig. Hur många ”accept”-knappar har man inte egentligen tryckt på där man avsäger sig alla sina rättigheter enligt något konstigt standardavtal från USA. En ny informationspolitik måste därför både behandla det offentliga och det privata. Integritet är större än några enögda pirater.
Bloggosfären: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9
Läs också Fokus, Robert Noord, Meeri Wasberg, SvD, DN och Politikerbloggen
Det är en fråga till och med större än två, ja till och med tre-ögda pirater, skulle jag vilja säga.
Skillnaden i mina ögon är att hos bolag är det till stor del en opt-in, dvs man måste registera sig och sin närvaro, och oftast finns inga hinder att vara anonym och folk kan spela teater. Detta gäller de stora tjänsterna som youtube och facebook, där många lägger stora delar av sina, ibland fiktiva liv. De flesta vet att det är relativt ovanligt att ens konto knyts ihop med en verklig person. Bruset är helt enkelt för stort, och chansen att man går ”viral” är relativt liten.
Men du har rätt i att man inte ska underskatta vikten av vettig reglering här, och jag är säker på att pp kan många vettiga åsikter ifall frågan diskuteras i vårt forum. Vi är ju trots allt ett parti med stor andel experter på informationsteknologi, om man får tro stereotypen.
Men det staten vill göra är att garantera att all trafik kan sökas igenom och spåras till en verklig person. Och det tvingas på oss, utan möjlighet att undkomma. Den spårbarheten skapar en enorm panik hos folk som delar med sig av sina liv. I Tyskland drar sig folk från att kontakta äktenskapsrådgivning, psykologhjälp eller hjälp för annat som kan upplevas som jobbigt eller pinsamt. (Detta enligt nån undersökning. Jag kan leta upp länk till källa om nån inte tror mig.) Och vad skulle hända med bloginitiativ som http://sanningenmastefram.wordpress.com/
Det är fel väg att gå. Och anledningarna som används, känns allt för tunna.
Min personliga åsikt är att de eventuella hot som terrorism medför, bäst löses genom att vi i västvärlden slutar skicka soldater, vapen, pengar och/eller religös indoktrinering till de områden som bäst behöver jordbruksutrustning, irregationssystem, modern kärnkraft och riktiga lärare. I alla fall till de som alls vill ha något med oss att göra.
Eh, vänta… jag tror jag missförstod din poäng.
Men .. jag har svårt att tro att PP skulle stödja fri tillgång till personliga handlingar så som medicinska journaler, brottsregister och liknande. I alla fall inte utan att en ansökan lämnas in först.
De berömda obduktionsbilderna spreds ju förvisso helt öppet, och där har ju uppladdaren begått ett etiskt fel i mina ögon, men spridningen tog ju inte fart utanför en liten intresserad grupp innan expressens artikel.
Snarare är väl PP måna om att få in kompetens för att skydda informationen hos myndigheterna. Polisen läcker ju som ett såll!
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=361&a=509469
(sorry, det blev lite spam.. jag ska vara tyst nu). =)