Det är något sjukt med vården
Läkare tjänar pengar på att behandla så friska patienter som möjligt för det går snabbast och ger mest pengar. Sjukvårdsupplysare får bonus för att klara av samtalen snabbare (som nu förhoppningsvis är borta, läs om det här). Vinnarna är de friska som kan gå till läkaren med en förkylning och bli klappade på huvudet och få beskedet att allt är bra och vårdcentralerna tjänar pengar. Våra skattepengar. Förlorarna är de med de mest svåra vårdbehoven. Det är något sjukt med vården.
Sjukvården måste vara behovsstyrd och inte marknadsstyrd. När marknaden kliver in kliver människorna ut. Ett urklipp från dagens DN
”Elisabet Svensson berättar också, liksom andra läkare som DN talat med, att det förekommer uppgifter om att nya privata vårdcentraler vänligt men bestämt avvisar multisjuka patienter.
– Detta är svårt att bevisa. Men dagens system kan ge en sådan selektion av patienter.”
Jag tror att de flesta ställer upp på den solidariska sjukvårdsmodellen. Genom ett gemensamt system pulveriserar vi kostnader som för individen i många gånger skulle innebära personlig konkurs. Vi betalar alla in till en gemensam försäkring där behovet styr. Den som är sjukast får vård först. Om jag har ont i armen och en annan person har andnöd är det självklart att den som har andnöd ska räddas först.
Den solidariska sjukvården är rättvis och ger störst frihet åt så många som möjligt. Det finns nästan inget som begränsar ens frihet som sjukdom. Man kan inte röra sig till sina vänner, ens utvecklingsmöjligheter begränsas och man kan inte nå sina bästa stämningars längtan. För samhället är det förödande med sjukdom. Har vi många som är sjuka kan våra företag inte producera. Vi tappar i utveckling. Det är ingen som väljer att bli sjuk, inte jag i alla fall.
Alla vinner på en rättvis vård där resurserna går till de med de största behoven. Eftersom ingen kan välja sina föräldrar blir det lika rättvist för alla. För att vården ska bli frisk måste åter behovet komma i fokus. Undrar om en miljard skulle räcka till att bota vården?
Jag har ett konkret exempel. Min mamma som är snart 89 år bor i Nynäshamn. Hon har liksom jag problem med sitt hjärta. Väntar på en tid till SÖS för eventuell pacemaker.
Vid tidigare besök hos vårdcentralen har hon blivit lovad att få ett läkarintyg för ansökan om färdtjänst.
När hon var där igen i veckan och sade till läkaren att hon hade blivit lovad färdtjänstintyg, fick hon till svar av läkaren ”Du behöver inte färdtjänst om du ska någonstans kan du ta sjuktaxi”. Då hon är född 1920 och har uppfostrats till att inte ifrågasätta läkare sade hon inte emot honom.
Hur kan en läkare i samhällets tjänst få behandla en gammal människa som mindre vetande. Ska man vara tvungen att gå till media för att få rätt mot läkarna?
Detta är en sak som vi måste ändra på, alla har ju rätten att få sin sak prövad av färdtjänstnämnden. Läkarens uppgift är väl att skriva ut intyget som hon så väl behöver. Färdtjänsten behöver hon ju för att kunna åka och handla samt träffa anhöriga som bor på längre avstånd.
Den svenska sjukvården av idag som helt saknar empati för den svaga människan i ett nötskal.